Étoile

”Hela mitt liv har jag drömt, och aldrig existerat. Många existerar i mig, men jag existerar inte i någon annan än mig själv. Jag existerar bara i verkligheten. Jag skulle ge allt för att finnas någon mer stans än bara här. Det är jag som går och går men aldrig kommer till dörren. Ha, jag har alltid eftertraktat en plats i solen, men nu inser jag att jag skulle torka ut där. Min plats är och har alltid varit under stjärnorna. Under deras tak och begränsningar har jag möglat och tynat bort. Men nu har jag har hittat stjärnorna som ser mig, kan du förstå det? Du är min stjärna.” 

Meddelandet tar slut. Ja, jag förstod. Men nu är jag är en stjärna som slutat brinna.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0