Nutid.
Att leva i nuet är nog viktigare än jag någonsin kunnat tro. Har alltid varit en drömmare, en tänkare, en som planerar otroligt långt in i framtiden.
Dessa framtidsplaner kan vara lösa eller ganska rejält fastskruvade. Men oavsett hur hårt dom sitter så kan dom på en minut, en sekund, kanske ännu mindre tid, bara raseras.
Jag kan också ligga med ångest över saker jag gjort, saker som varit. Men när man tänker efter så måste ångest vara den mest korkade känslan som finns. Du får be om ursäkt, lära dig utav ditt misstag och gå vidare. Mer kan du inte göra.
Därför försöker jag nu leva i nuet. Det är det svåraste jag vet ärligt talat men jag tycker att jag blivit en gnutta bättre på det. Istället för att vara värdelös på det så är jag nu bara dålig.
Har du tips på hur man gör så kasta dom på mig snälla du.
/Albin
Sv. Tack!!:)
åh jag älskar dina texter. Jag relaterar alltid till dem!
sv: tack snälla :)
Det där inlägget kunde nästan jag själv har skrivit - för jag är precis lika dan. Jag är också är riktigt tänkare och planerar för långt in i framtiden och glömmer bort att leva i nuet. Och jag kan också ha ångest och grubbla sönder mig själv över saker jag gjort eller som har hänt.
