as if I were the fever -

Liv

Död

2012-03-12 @ 12:45:26 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

This Cold Hard Weather

We're all born as broken people on the purest day of our whole life,

the day when we don't fake smiles, sympathy or know the way out with a knife.

From that day we shut our eyes, don't dare anything but to keep them closed,

haunted by societys measurement and our expectations bloody living ghost.

Our feelings will get tossed around like plastic bags in cold hard weather,

so scared that others will understand that we tip toe by eachother light as feathers.

Isn't it fucked up that no one mends this rotten shipwreck which we're all aboard,

fucked up that we set course to crash it in these edgy threatening rocky shores.

But we stand tall, still with our eyes closed and the same bottomless holes in our hearts,

blind to the fact that if we don't use our sight soon, the unstoppable endning will start.

2012-03-06 @ 16:30:37 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Tiden

Det enda här som rör sig det är tiden,

och inte ens den rör sig ibland.

Din hud så skör och len som gjord av siden,

det var då jag lade mitt hjärta i din hand.

2012-03-02 @ 18:06:13 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

All the

The dos and the don'ts,
The wills and the won'ts.

2012-02-17 @ 14:50:26 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vi

När du inse att något som varit så viktigt inte ger dig någonting längre, känner du dig lika tom som jag då?

2012-02-07 @ 04:50:02 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Satur

Vart är du ikväll?

2012-02-04 @ 18:18:40 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Insomnia

2012-02-01 @ 18:26:54 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Honom

Hon såg honom djupt i ögonen, strök med tummen över hans kind där skäggstubben redan börjat gro.

"Godnatt älskling." sa han.

"Sov gott." svarade hon och vände sig mot sitt nattygsbord. Hon kände hur han kröp närmare under täcket och hur han lade sin arm runt hennes midja. Hans nakna kropp tätt så tätt emot hennes att hon kunde säga precis var varje liten kontur utav honom låg mot henne. Hon började ta av sig sina ringar, de var tre stycken.

Först den lilla snirkliga som hon lånat av sin syster för flera år sedan. På pappret var den väl egentligen inte hennes med hon och hennes syster hade någon form utav tyst överrenskommelse om att vårdnaden för ringen numera var hennes. Sen den guldiga ringen mannen som nu lågpressad mot hennes rygg hade gett henne den dagen han frågade om hon ville gifta sig med honom. Hon hade aldrig tidigare använt sig av en guldfärgad ring utan bara silver, men det hade han väl inte lagt märke till och hon hade inte hjärta att nämna det. Speciellt inte nu när dom varit förlovade i över ett halvår. Sist drog hon av sig den silvriga med en rund blå sten på toppen. Hon höll upp den mot hennes nattlampa. Den var väldigt sliten, vilket hon tyckte hade sin charm, och hade en mörk fläck på ena sidan. Hon gnuggade lite på fläcken men den satt envist kvar. Egentligen ville hon inte att den skulle försvinna heller. Ringen påminde henne om honom och fläcken lika så.

"Var kommer egentligen den där ringen ifrån?". Hon ryckte till av hans röst bakom henne. Hon trodde att han hade somnat för länge sen.

"Äsch, ingen speciell stans ifrån, hurså?" svarade hon.

"Nej undrade bara, har märkt att det är den första ringen du sätter på dig på morgonen och den sista du tar av dig. Tillochmed efter din förlovningsring."

Hon drog till med ett utdraget "hmm" och lade ner ringen på nattygsbordet. Släckte sin lampa och det blev helt svart i rummet. Om han visste att den kom ifrån honom skulle han förstå att hon egentligen hellre haft någon annan pressad mot sin rygg. Men det är ändå försent.

2012-01-25 @ 11:06:31 Permalink Allmänt Kommentarer (5) Trackbacks ()